Hundratals skaljackor testas i unik hållbarhetsstudie

– Vi vill försöka komma fram till orsaken varför skaljackor inte längre används, berättar Judith Waller, forskare och projektledare för hållbarhetsstudien.

Sports Tech Research Centre har under en längre tid jobbat med hållbarhetsfokus inom forskningen. Sedan några år tillbaka deltar dessutom flera av centrumets forskare i Mistra Sport & Outdoors – ett forsknings- och samverkansprogram för att skapa kunskap och lösningar för ökad hållbarhet inom idrotten och friluftslivet.

– Vid Sports Tech Research Centre har vår verksamhet inom miljöförbättrande åtgärder varit ett fokus, framför allt med koppling till outdoor-företag, under 15 års tid, men vi har inte kallat det för hållbarhet fast frågorna är liknande. Det handlar mer om miljövänliga materialval, ytbeläggningskemi och produktlivslängd, säger Mikael Bäckström, centrumledare på Sports Tech Research Centre.

Det svenska språket är relativt begränsat när det gäller att beskriva hållbarhet. I vårt projekt fokuserar vi på det som på engelska kallas ”durability” och som i vårt fall handlar om att öka ett plaggs livslängd, berättar Judith Waller.

– Vi har märkt att när en jacka inte längre används, så finns det fortfarande funktionalitet kvar i den, fortsätter hon.

Martindale är ett test som kan genomföras i materialprovningslabbet på Sports Tech Research Centre.

På forskningscentrumet pågår sedan tidigare studier kring att öka skaljackors livslängd, där doktoranden Louisa Nilsson har undersökt upplevelsen av hur funktionaliteten i ett andrahandsplagg står sig mot verkligheten.

– I det här projektet vill vi i stället gå in på djupet av det fysiska plagget och undersöka varför skaljackor tappar sin funktionalitet. Vi vill ta fram ett protokoll som går att applicera på alla typer av jackor där vi tittar på de faktiska orsakerna till att jackor upplevs som utslitna av användaren.

– Det handlar helt enkelt om att ta fram en metod att mäta ”durabiltiy” som gör att alla i branschen talar om samma sak. Det kan i sin tur leda till utveckling av produkter med minskad miljöpåverkan i framtiden. Metoden som vi vill ta fram ska tydliggöras på ett sätt som gör det enklare att välja ett hållbart plagg. Kanske liknande en diskmaskins energimärkning, berättar Judith Waller.

Över 300 jackor i labbet

Judith Waller i materialprovningslabbet.

I projektet undersöks olika typer av jackor, dels använda plagg från vanliga konsumenter, dels olika typer av arbetskläder, exempelvis från blåljuspersonal. I nuläget har ett fyrtiotal företag och organisationer från nästan alla kontinenter anmält sitt intresse och över 300 jackor har strömmat in till labbet.

– Att samla in jackor från olika ställen är vad vi vet ganska nytt. Tidigare har olika företag gjort sina egna studier, ofta med hjälp av artificiell åldring.

– Vi har fått in fler jackor än vad vi trodde från början och det är tydligt att det finns ett stort intresse för det här området samt att det är ett globalt projekt, konstaterar Judith Waller.

Intensivt detektivarbete i ”garderoben”

”Garderoben” med hyllmeter av kartonger som huserar projektets alla skaljackor.

– Just nu sitter vi mycket i labbet. Vi har anställt en projektassistent som hjälper till med den inledande besiktningen. Förrådet som vi har till projektet har omnämnts till ”garderoben” eftersom vi har sådana mängder plagg att gå igenom.

Genom att undersöka samtliga jackor okulärt ska ett protokoll tas fram som kommer att användas för nästa fas i testningen av plaggen. Judith Waller har en kontinuerlig dialog med de företag och organisationer som skickat in skaljackor till projektet.

– Det är viktigt för oss att det vi gör är nyttigt för företagen. För oss är naturligtvis den vetenskapliga aspekten central, men det måste även vara värt något för företagen och de som medverkar i projektet. Det är därför viktigt med en dialog mellan oss och företagen där målet är att få feedback på testprotokollen, så att de faktiskt fungerar.

– Vi vill kommunicera till företagen det vi har sett i vår studie vilket förhoppningsvis kan leda till bättre produkter som i sin tur kan bidra till ett mer hållbart samhälle, avslutar hon.

Studien finansieras inom ramen för projektet H3 – Flerdimensionell hållbarhet som genomförs med stöd av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden/Tillväxtverket, Mittuniversitetet, Rolf och Gunilla Enströms stiftelse samt Östersunds kommun.